Sedan Bokföringsnämnden (BFN) valt att utveckla K-projekten har en viss kritik riktatsmot deras normgivning. Kritikerna menar att K2 bryter mot grundlagen,Regeringsformen, genom att BFN inte har föreskriftsmakt och endast får ge ut allmännaråd. Vidare bryter och inskränker K2, enligt viss kritik, mot Årsredovisninglagen. Det ärden konstitutionella frågan vår studie främst har fokuserat på samt att ta ställning tillkritiken som BFN har fått möta.Studien har varit av kvalitativ karaktär där vi genom intervjuer och relevant teori harskapat oss en djupare förståelse för problemen som finns med BFN:s normgivning.I den teoretiska referensramen har vi redogjort för de lagar som visar vilka BFN:sbefogenheter är samt två artiklar som tar upp en del av den kritik som riktats motmyndigheten. Vi har även gjort en sammanställning av ett utlåtande som professor PerThorell skrivit på uppdrag av BFN.

Exekutiva funktioner är nödvändiga för att flexibelt anpassa det egna beteendet och för tidigt födda barn presterar sämre i uppgifter som mäter sådana förmågor, jämfört med fullgångna barn. Studien undersökte prediktion och utveckling i exekutiva funktioner mellan 5½ år och 18 år hos för tidigt födda (n=83) och fullgångna (n=44) ungdomar. Exekutiva funktioner hos för tidigt födda ungdomar predicerades mest av intelligens vid 5½ år, medan föräldrautbildning och exekutiva funktioner vid 5½ år förklarade mer hos de fullgångna. Skillnader i funktionerna, till de för tidigt föddas nackdel, fanns vid både 5½ år och 18 år och blev i vissa fall förstärkt över tid. Resultaten tolkas som att exekutiva funktioner hos för tidigt födda framförallt förklaras av konstitutionella faktorer som utgör en sårbarhet över tid.

Exekutiva funktioner är nödvändiga för att flexibelt anpassa det egna beteendet och för tidigt födda barn presterar sämre i uppgifter som mäter sådana förmågor, jämfört med fullgångna barn. Studien undersökte prediktion och utveckling i exekutiva funktioner mellan 5½ år och 18 år hos för tidigt födda (n=83) och fullgångna (n=44) ungdomar. Exekutiva funktioner hos för tidigt födda ungdomar predicerades mest av intelligens vid 5½ år, medan föräldrautbildning och exekutiva funktioner vid 5½ år förklarade mer hos de fullgångna. Skillnader i funktionerna, till de för tidigt föddas nackdel, fanns vid både 5½ år och 18 år och blev i vissa fall förstärkt över tid. Resultaten tolkas som att exekutiva funktioner hos för tidigt födda framförallt förklaras av konstitutionella faktorer som utgör en sårbarhet över tid.

Denna studie syftar till att undersöka hur den enskilde bildlärarens stoffurval och ämnesplanering kan förklaras i relation till bildämnets inre och yttre påverkande faktorer samt se vilka skillnader och likheter som finns angående dessa i bildlärarnas ämnesplaneringar. Studien är gjord utifrån två forskningsperspektiv ? praktiskt yrkesteori och ramfaktorsteori. Fyra kvalitativa samtalsintervjuer har gjorts med bildlärare på fyra olika skolor i Uppsala län. Studien visar att de två största påverkande faktorerna är styrdokumenten och den enskilde bildlärarens ämneskonception.

Since Sweden became a member of the European Union (EU) several constitutional reforms has been taking place. During this time, Sweden has also changed its view on democracy,from a collective to an individual perspective of democracy in the politics. A reasonable hypothesis and the purpose of this essay is to investigate if the Swedish government has beendeveloped towards an Europeanization.The Swedish state audit changed in a pioneering way after the EU- entry, with the formation of Riksrevisionen. Another constitutional change is that the Swedish EU- membership is being instituted in the Swedish constitution. The role of Swedish courts has also changed since the EU- entry.

Huvudsyftet med detta rättsvetenskapliga examensarbete, vilket behandlar statsrätt i allmänhet och konstitutionell rätt i synnerhet, var att öka förståelsen för judikaliseringsprocessen med Lagrådet som fokus. Studien bygger på rättsdogmatisk metod: där lagar, förarbeten, praxis och doktrin legat till grund för den diskussion som avslutar uppsatsen. Studien har bland annat undersökt vad Lagrådet har för roll och funktion i lagstiftningsarbetet och hur denna har förändrats över tid. Lagrådets granskning var inledningsvis obligatorisk, men ersattes under 1970-talet med en fakultativ granskning och stadfästas som sådan i den nya regeringsformen från 1974. Författningen sanktionerar suverän statsmakt och implicerar ett avsteg från den rättssäkerhet som kommer utav autonom judiciell makt och maktdelning.

I denna kvalitativa intervjustudie undersöks idrottslärares friluftsundervisning, på skolor i nordvästra Götalandsregionen. Studiens centrala frågeställningar är att undersöka vilka; attityder och erfarenheter, ramar, samt didaktiska tillvägagångsätt, som råder i friluftsundervisningen, och syftet är att undersöka friluftsundervisningens samband med dessa. I studien framkommer det bland annat att:Lärarna har liknande attityder och erfarenheter till friluftsliv, samt att deras syn verkar ha präglats av erfarenheter i senare åldrar.Lärarna är förhållandevis nöjda med de konstitutionella-, organisatoriska- och fysiska ramar som finns, men uppfattar samtidigt att dessa ramar är faktorer som påverkar friluftsundervisningen i hög grad.Lärarna försöker prioritera ämnesområdet friluftsliv i högre grad än tidigare, men de har lite olika didaktiska tillvägagångssätt.För att ta reda på detta används kvalitativa och semistrukturerade intervjuer som metod, där fem olika lärare på fem olika skolor, i nordvästra Götaland, har intervjuats. Studien förankras i tre teoretiska utgångspunkter; habitusteori, ramfaktorsteori och didaktik..

Syftet med den här studien var att komma till insikt om huruvida Bushadministrationens ageranden kring behandlingen av internerna i det nordamerikanska fånglägret på Kuba kan betraktas vara legala eller inte. Mina analyser visar att USA har brutit mot internationella såväl som nationella lagar. Jag har kommit till denna insikt genom att identifiera de viktigaste handlingarna ? och dess syften ? i anslutning till USAs ageranden och genom att jämföra dessa med internationell rätt och med USAs nationella lagar och avtal. Tre handlingar har stått i fokus; upprättandet av fånglägret på Kuba, med syfte att eliminera fångarnas konstitutionella skydd genom att internera dem utom USAs landsgränser; instiftningen av begreppet "illegal kombattant", med syfte att tillintetgöra internernas krigsfångestatus och därmed det internationellrättsliga skydd som tillfaller krigsfångar genom krigets lagar och; den hårda fysiska och psykiska behandlingen av fångarna, med syfte att erhålla information för att förhindra terrorism. Med en juridisk arbetsmetod har jag således prövat dessa handlingar mot USAs konstitution och mot instiftningen av nya nationella lagar, mot Genèvekonventionerna med dess tilläggsprotokoll och mot FN-konventioner..

Som utgångspunkt gäller enligt inkomstskattelagen att alla räntor får dras av. Kravet på att utgifter måste ha ett kausalsamband med inkomsters förvärvande och bibehållande gäller alltså inte. Sedan 1 januari 2009 begränsas dock avdragsrätten för vissa räntebetalningar. Bestämmelserna infördes som ett resultat av att Skatteverket uppmärksammat ett antal ränteupplägg som väsentligen urholkat skatteunderlaget och som inte kunde angripas med skatteflyktslagen. De nya bestämmelserna tar sikte på koncerninterna förhållanden och innebär ett avdragsförbud på räntor på koncerninterna lån som tagits för att förvärva delägarrätter från ett företag inom koncernen.

Beskriv den nuvarande situationen avseende samverkan mellan den svenska Försvarsmakten ochcivila myndigheter, i första hand polisen. Både politiska och organisatoriska aspekter skall belysas.Denna uppsats har genomförts i form av en policyanalys där både den rationalistiska likväl som deinkrementalistiska modellen har utnyttjats. För att förstå metoden beskriv den säkerhetspolitiskaprocessen såväl i text som i illustrationsform.Bakgrunden till det rådande svenska dilemmat rörande civil-militär samverkan kan härledas tillÅdalenincidenten 1931.Utöver detta påverkar den breddade säkerhetsagendan likväl som nyligeninträffade händelser såsom Göteborgskravallerna och terroristattacken i USA den rådandeinställningen till problematiken.De konstitutionella förutsättningarna redogörs för genom en beskrivning av gällande lagstiftning ochstyrande förordningar.En jämförelse med andra staters lösning på problematiken görs med Norge, Frankrike och Japan.Ett stort urval av offentliga utredningar med inriktning mot uppsatsens specifika problematik hargjorts under det senaste decenniet. Dessa presenteras i syfte att belysa den nuvarande politiskasituationen.Slutligen genomförs en diskussion där ovanstående fakta tas i beaktande vilket resulterar i enrekommendation att det nu är lämplig tidpunkt för förändringar i de styrande lagarna i syfte att uppnåen bredare samverkan mellan Försvarsmakten och den nationella polisen..

The purpose of this study is to examine the actual political conditions that exist for the Iranian women. What is the political reality of the Iranian women and how can they exert political influence within the political system that exists in Iran today. This is done to see how the Iranian women's potential political influence affects Iran's democratic status. This will be answered through the overall research question: What opportunities do the Iranian women have to influence policy? This overall question is then split into three smaller research questions:1) What formal possibilities to political influence do the Iranian women have?2) What real possibilities to political influence do the Iranian women have?3) How have women in Iran tried to exert political influence outside the institutional framework?This will be done through a qualitative text analysis where texts concerning the Iranian women?s political influence are examined.

Bakgrund och problemAnders Hultqvist gav efter SamRoB-utredningen ett rättsutlåtande på uppdrag av branschorganisationen för revisorer och rådgivare, FAR SRS. I detta utlåtande behandlade Hultqvist frågan om företagen vid beskattning, i konstitutionellt avseende kan vara beroende av bokföringsmässiga grunder och god redovisningssed. Hultqvist lyfter fram frågan kring Bokföringsnämndens praktiska och konstitutionella ställning som central. Idén till frågeställningen i uppsatsen kommer från Hultqvist rättutlåtande och är som följer:Vilken status har Bokföringsnämnden utifrån olika aktörer?SyfteSyftet är att förtydliga Bokföringsnämndens status hos olika aktörer på området.MetodVi har i uppsatsen använt oss av den kvalitativa metoden.

En medlemsstat inom Europeiska Unionen (EU) ska anpassa de nationella bestämmelserna för att möta de EU-rättsliga bestämmelserna. Ett exempel på en sådan reglering är mervärdesskatten. Syftet med regleringen av mervärdesskatten har varit att skapa och stimulera en inre marknad inom EU, utan skillnader mellan medlemsländerna. Mervärdesskatten har harmoniserats genom mervärdesskattedirektivet som medlemsstaternas är förpliktigade att implementera. Implementering av ett direktiv ger medlemsstaterna möjligheten att själva tolka och avgöra tillvägagångssättet, så länge direktivets syfte uppnås.

En medlemsstat inom Europeiska Unionen (EU) ska anpassa de nationella bestämmelserna för att möta de EU-rättsliga bestämmelserna. Ett exempel på en sådan reglering är mervärdesskatten. Syftet med regleringen av mervärdesskatten har varit att skapa och stimulera en inre marknad inom EU, utan skillnader mellan medlemsländerna. Mervärdesskatten har harmoniserats genom mervärdesskattedirektivet som medlemsstaternas är förpliktigade att implementera. Implementering av ett direktiv ger medlemsstaterna möjligheten att själva tolka och avgöra tillvägagångssättet, så länge direktivets syfte uppnås.

BFN har framställt ett enhetligt, samlat och förenklat K2-regelverk för mindre aktiebolag, för att förenkla de tidigare komplexa redovisningsreglerna och därmed minska den administrativa bördan. Förenklingsreglerna har bidragit till ett minskat informationsvärde, som har skapat syftet med studien. Syftet var att skapa insikt hur den enskilde specialisten inom redovisnings- och beskattningsområdet upplevde informationsvärdet och den administrativa bördan i K2-regelverket. Syftet var även att skapa insikt huruvida K2-regelverket stämmer överens med god redovisningssed, rättvisande bild samt om informationsvärdet är tillförlitligt och relevant vid beslutsfattande. För att uppnå syftet med studien genomfördes djupgående intervjuer med tre specialister inom beskattningsområdet och tre specialister inom redovisningsområdet.